Pyramiderna i Egyptien byggdes för ca 4500 år sen av människor som bodde i Egypten. Slutdiskuterat.
Det är dock inte en varken relevant eller intressant frågeställning. Det finns tre andra frågor som jag istället ska diskutera.
Den första är Hur man byggde pyramiderna i Egypten, den andra är Varför står de kvar och vad det betyder, den tredje är vad byggandet Säger om samhället de byggdes i.
Den största pyramiden i Giza är 138 meter hög och består av cirka 2 400 000 stenblock av granit och kalksten som i genomsnitt väger runt 2500 kg styck.
Man beräknar att en pyramid tog 25 år att bygga, vilket betyder att man behövde placera ett stenblock var 10:e minut, dygnet runt, i 25 år (!). Och då är inte in arbetet för fundamentet inräknat, eller planeringen av arbetet.
En fantastisk prestation som utfördes för 4500 år sen, vilket betyder att inga moderna maskiner för att lyfta stenarna eller datorer för att göra matematiska beräkna kunde användas. Allt var tvunget att göras med dåtidens tillgängliga teknologi.
När vi tänker på teknologi så tänker vi modern teknologi: datorer, elbilar, rymdraketer och internet. Dessa är nutidens främsta teknologier, men det är också teknologier för 2020-talet. Som om 100 eller 4500 år sannolikt kommer ses som ”stenålder” på samma sätt som vi ser äldre teknologi som primitiv idag.
Jag brukar alltid tänka mig att det är inte så stor skillnad mellan nutidens människor och dåtidens människor, och att de kunde vara intelligenta såväl så som dumma, ner till individnivå. Och att samhällen kunde utveckla komplexa system med hög grad av specialisering – som krävs för denna typ av projekt, såväl som ha en stor population av arbetare.
Ett annat perspektiv är att vi bara ser en liten del av historien. Pyramiderna var inte det första egypterna byggde och inte det första svåra eller storslagna de byggde heller. Det är helt enkelt det som står kvar, med andra ord att ingen stulit materialet till senare projekt. Detta har sannolikt att göra med materialet i fråga, materialets vikt, samt ”placeringen av dessa” som är på varandra och högt upp.
Vilket gör att det är minst lika jobbigt att få ner dem som att få upp dem och de kunde stå kvar – i 4500 år!
Andra byggnader och konstruktioner har både slitits ut av mänsklig användning, väder och vind eller helt enkelt monteras ner för att användas på annat håll. Hållbart byggmaterial var sannolikt värdefullt då som nu och återvinning var nog vanligt.
Vad tänkte de när de byggde pyramiderna? Visste de om att de skapar nått som är extremt beständigt? Det kräver ett evighetsperspektiv, en form av filosofisk syn på världen. Tänkte de att dessa byggnader ska vara så stora och tunga att ingen ska någonsin kunna flytta dem, eller bara blev det så?
Pyramiderna berättar också mycket om dem som uppförde pyramiderna, vilka de var och vad de kunde. Om vad civilisationen var var kapabel till – men också om att de visste precis hur kapabla de var! De ville visa världen, då och i framtiden. Ingen skulle tvivla.
Men det är kanske paradoxalt nog anledningen till att vi tvivlar idag! Både den extrema omfattningen av arbetet, målmedvetenheten, precisionen i byggprocessen och det samhället som hade resurser och kompetens att genomföra detta – under så många år. Ett samhälle som kan utföra detta kräver ett stabilt samhällsklimat som inte återfinns någonstans idag.
Så hur bygger man dem? För att bygga en pyramid behöver du:
1) En vision
2) Material
3) Teknologi
4) Arbetskraft
5) Tid
Vi börjar med det första, visionen. Den börjar med att ställa frågor och besvara dem: Varför ska man bygga, hur ska det användas, vad ska det säga. Pyramiderna betyder något viktigt, kanske det viktigaste: En begravningsplats som fungerar som en brygga mellan livsriket och dödsriket. Pyramiderna är en symbol för betydelsen av den som har det som begravningsplats och visar också på den personens Enorma bekräftelsebehov.
Materialet tas från ett stenbrott, där kunniga arbetare dagligen mätte ut och kapade exakt rätt stora stenblock. Sannolikt gjordes detta på flera platser samtidigt. Materialet fraktas sedan genom vad vi utgår från var öken till byggarbetsplatsen där pyramiden byggdes.
Teknologin som var tillgänglig var utifrån vår syn kanske primitiv, men byggde sannolikt på trä, rep, olja och vatten samt tillgängliga dragdjur. Där slädar med stenblocken kunde dras över en tillplattad sandväg. Det svåra var att få upp stenarna till dit de skulle vara i pyramiden eftersom de då måste dras i lutning. Detta kunde lösas genom en ramp uppför pyramiden.
Förslagsvis kunde man göra detta lättare genom att man helt enkelt flyttade mycket sand och skapade en artificiell marknivå för varje lager av stenar i pyramiden.
Hela detta projekt kräver en stor mängd arbetare. För det måste en ny stad anläggas där arbetarna bor, lever och utbildning fanns tillgängligt. En stor arbetskraft behöver mycket mat och material. En hel stad som skapades för att tillgodose Projektet. Detta krävde såklart mycket resurser som finansieras av staten (faraon).
Staden krävde vidare ett detaljerat system för fördelning av resurser, organisation och hierarki så att rätt personer med rätt kunskap och rätt verktyg hela tiden fanns på plats för att göra rätt jobb vid byggets olika platser.
Har man gjort rätt planering och klarat av all logistik, samt säkrat finansiering, så behöver man bara vänta. Och hoppas att inget går fel.
Jag ber om ursäkt. Men nu kanske jag missar det viktigaste av allt. Vad har det med oss i Sverige 4500 år senare att göra? Allt. Och inget, beroende på vem du är, och vad du förstår.
Att förstå omfattningen av arbetet med Pyramiderna kan ge oss människor idag nya perspektiv, vad vi var då och vad vi är idag. Vad man kan uppnå som samhälle och som mänsklig civilisation där många jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Allt detta är möjligt om man kan dra lärdomar av historien. Och om ens framtidsvisioner är tillräckligt bra. Tiden är ett test i sig.
Eller så är detta ett avskräckande exempel där man skapat ett förtryckare samhälle som utnyttjar människor och resurser på att tillfredsställa en narcissistisk ledare och kanske riskera att hela landet kollapsar som resultat.
Kul att du läste hela!
Jonas Wahlin, Opinionsbildning utan mål där resan kanske är viktigare