Detta är en bokrecensionen av första kapitlet av Daron Acemoglu och James A Robinsons drygt 500 sidor socialantropologiska epos: ’Varför nationer misslyckas’. Målsättningen med boken är att hitta och förklara ’Ursprunget till makt, rikedomar och fattigdom’, som undertiteln lyder.
Historien börjar på 1500-talet med spanjorernas upptäckt av Amerika. Stora rikedomar hittas i form av guld och andra naturtillgångar, dessutom är de lokala invånarna fogliga och kan sättas i arbete under slavliknande förhållanden för att utvinna råvarorna.
Snart kommer även portugiserna dit och de och Spanien delar upp Sydamerika mellan dem.
Nordamerika lämnas till en början orört. Eftersom det bedöms att vara värdelös ödemark. 1606 så bestämmer sig det brittiska företaget Virginia company att etablera kolonier på östra delen av Nordamerika, det går sådär. De nordamerikanska indianerna är inte är inte samarbetsvilliga utan gör direkt motstånd till företagets försök att få dem att arbeta.
En ny strategi behövdes, kanske kunde britter ta indianernas plats. Det gick sådär. De dit skeppade kolonisatörerna ville heller inte jobba som under slavliknande förhållanden åt Virginia company.
De krävde rättigheter, att inte beskattas till döds och rätten att äga mark. Vilket senare blev ett av sätten att locka fler människor att flytta till det nya landet. Allteftersom utvecklades detta till ett system där makten decentraliserades och de nya invånarna kunde välja ledare på lokalnivå. Samt välja bort ledare som inte gjorde ett bra jobb.
170 år efter Virginia company landsteg i Nordamerika så skrevs självständighetsförklaring, kort därefter rättighetsförklaringen (Bill of rights) och USA var fött.
I början av 1800-talet fick även de flesta sydamerikanska länder frihet (med undantag) från sina koloniala herrar, men ärvde de samhällssystem som spanjorerna och portugiserna skapat.
Förtrycket fortsatte med olika kungadömen Först på 1900-talet togs de första stegen till demokrati, som dock ibland ersattes av militärdiktatur. Brist på civila rättigheter och svårigheterna att driva företag gjorde att ekonomin var underutvecklad. Dessutom, vem startar företag eller utvecklar nya produkter om reglerna plötsligt kunde ändrades imorgon och företaget blev konfiskerat av staten.
Detta är i kontrast mot Nordamerika där nu slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal var innovationernas och företagandets tid. Kombinationen av ett stabilt demokratiskt system som skyddade upptäckter (patent) och rättigheten att äga företag och investera (äganderätt) gjorde att företag blomstrade och grunderna till många av de teknologier vi använder idag kunde skapas.
Även om många av länderna i Sydamerika är demokratier så saknar de samma institutioner som möjliggjort Nordamerikas framgångar. De har i mycket kvar samma system som spanjorerna och portugiserna byggde. Där en styrande klass bestämmer allt och möjligheterna till förändring är små.
Företagande och arbete är förutsättningar för ett fungerande land. De demokratiska institutionerna måste möjliggöra för människor ska kunna skapa värde av sitt arbete. Det krävs rimlighet i skattetryck och rättssäkerhet för företagande.
Jonas Wahlin
Opinionsbildare
Svensk opinionsbildning i Toppklass
Källa: https://www.bokus.com/bok/9780307719232/why-nations-fail/
Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/United_States_Declaration_of_Independence