Publicerad av Det är nu enighet bland samtliga riksdagspartier att det finns utanförskapsområden i Sverige där social oro, kriminalitet och religiöst förtryck växer. Alla riksdagspartier vill göra något åt detta, skillnaden är vilka lösningar de vill använda och hur det genomförs. Det finns istället en stor risk att man förvärrar problemen och skapar nya. Det kan ses som en panikåtgärd för låtsas vara handlingskraftig utan att man förstår konsekvenserna.
Anledningen bakom utanförskapsområdena är den omfattande migration och flyktinginvandringen som Sverige har haft senaste 20-30 åren i kombination med misslyckad integration. Invandringen har bestått av människor från främst länder i Mellanöstern och Afrika. Dessa har av ekonomiska skäl som jag tar upp i min text om Varför bor du där? bosatt sig i områden runt Järvafältet och andra förorter med liknande socioekonomisk status runt om i Sverige.
Sannolikt tror vänstersidan med Socialdemokraterna i spetsen att integration enbart handlar om vart personer bor. Det stämmer inte. Integration handlar om lämna stora delar av sitt kulturella bagage och anpassa sig till det land man kommer till. Landet, Sverige, måste erbjuda två saker för att detta ska fungera.
Det första är en identitet att integreras in i, en ny Svenskhet. En inkluderande Svenskhet som bygger på värderingar och något man kan lära sig och anpassa sig till. Till skillnad från en stängd Svenskhet där etnicitet premieras, till exempelvis att en ”äkta svensk har blå ögon och är blond”.
En ny öppen Svensk identitet måste vara tydlig och åtråvärd. Högt värderade kulturella levnadssätt och identitets markörer som också hålls högt av etniska svenskar. En identitet som nyanlända och tidigare generationer ännu inte integrerade invandrare kan välja. En välkomnade gemenskap.
Det andra är att det måste finnas förutsättningar att lyckas i Sverige. Dessa förutsättningar måste erbjudas alla. Människor måste kunna förbättra sitt liv genom arbete och disciplin. Nyanlända och tidigare generationers invandrare har några extra trösklar att ta sig över. Dessa är förutom språket som är ett hinder för många jobb, religiösa läror och sedvänjor som hela personligheten knyts till, allmän utbildningsnivå som inte är anpassad till it/postindustriella arbetslandskapet, samt också platsen där de bor på. Vilket blir de den omgivningen man tar inflytande från. Känns ett område hopplöst med hög arbetslöshet, svag koppling till ”riktiga Sverige” och hög kriminalitet så blir det ytterligare trösklar att ta sig över, vilket kan leda till att att människor ger upp.
Då har vi förslaget. Vänstersidan föreslår att man river utanförskapsområdena och sprider ut människorna till väletablerade områden med högre socioekonomisk status, områden som vanligtvis har högre andel etniska svenskar.
Det är ett ganska omfattande förslag som innebär både tvångsförflyttning, splittringar av samhällen, värdeförstörelse med rivningar av fullt fungerande byggnader samt att man tvingar på människor nya grannar.
Det finns flera problem. Förutom den stora biten som är ekonomisk med värdeförstöringen av bostäder och infrastruktur, samt kostnader för att bygga upp den på en ny plats. Ett annat problem är att man går över människors huvuden och flyttar dem ”med eller mot” deras vilja.
De nya områdena, som politikerna sannolikt väljer baserat på områdets ekonomiska välstånd och invånarnas generella inkomstnivå. Problemet är inte att människor flyttar dit, man får ju som bekant bo vart man vill. Utan att man lägger ansvaret på integrationen på människor som inte är ansvariga för det! När man samtidigt inte förstår problemet med varför områdena skapades från början. Det är oansvarigt!
Att flytta människor dit människor som har högre socioekonomiskt välstånd betyder inte att nyinflyttade plötsligt också uppnår det. Vad som händer är istället är följande: först kommer värdet på bostäderna minska i och med att områdets push-effekter ökar, det andra är att de människor som bor där redan kommer hitta nya områden som passar dem och flytta dit.
Det som man inte förstår är att man inte kan ändra människor med tvång. Alla människor har individuella drivkrafter djupt i sitt dna, som handlar om samhörighet, stolthet och skapa förutsättningar för sin avkomma. Bara genom att förstå dessa grundläggande drivkrafter kommer du kunna förstå problemet korrekt och därefter kunna anpassa lösningar till det. Fortsättningsvis måste samhällen vara regelbaserade, det måste finnas möjlighet för människor att ändra sina omständigheter och skapa välstånd för sig själv. Detta inkluderar flytta till en plats som passar ens socioekonimiska-självuppfattning. Detta är svårt och kräver hårt arbete, som är en del av varje människas personliga utveckling, något som inte heller kan ersättas med bidrag.
Vänstersidans förslag kan inte göras på på en handvändning, utan kommer ta 10-20-30-40 år. En successiv processes där andra variabler kan spela in, till exempel landets utveckling i stort och den fortsatta in och utvandringstakten.
Egentligen är det inget konstigt som har hänt och man behöver inte uppfinna hjulet varje gång man ska lösa politiska problem. För det är vad det är, ett politiskt skapat problem. Det är såklart lätt att vara efterklok och säga att det hade varit enklare om volymen hade varit lägre, färre antal nya människor. Men det ändrar inte förutsättningarna och problemen med utanförskapsområden.
Sverige har många Pull-effekter som land, däribland stort socialförsäkringssystem, hög genomsnittlig utbildningsnivå, väl utvecklad industri med goda globala förutsättningar och begränsad kriminalitet. Alla saker som nu håller på att försvinna, eller förändras. Hur de förändras är något vi kan välja genom de politiska beslut vi tar idag.
Jonas Wahlin, Oberoende skribent