Publicerad av Du tror att du vet saker. Nej förlåt, du vet – att du vet saker.
Men du vet också att det är saker du inte vet, lite saker, speciella saker inom områden du ändå inte är intresserad av, bekvämt nog. Men allt det viktiga, det vet du!
Inte.
Du är din hjärna, och du vill inte inte vara dum, så du låtsas.
Och där står du och tror att du vet något. Och kanske vet du något, men inte ens det är säkert. Då du låtsas och fyller i luckorna i din kunskap med fantasi. Skapar en inre värld som du tror är den yttre världen.
Jag gör det också, låtsas, fyller i. Det går inte att komma undan. Hjärnan kan inte ens vara ärlig mot sig själv, den tror att att erkänna okunnighet är att förlora sig själv främst men också andra viktiga saker.
Vad menar jag med förlora sig själv? Ja, om du medger att din egen okunnighet, din avsaknad av att kunna förstå värden och till och med begränsningarna hos våra 5 fysiska sinnen att ta in information. Ja hur kan du då veta något alls? Finns du? Vad är verkligt?
Så vad är dessa andra viktiga saker?
Ja! Säger jag glatt.
Det är nästan fult att prata om begränsningar av människor idag. Både socialt och kulturellt kan du bli vad du vill och göra vad som helst om du bara tror på dig själv och jobbar hårt.
Eller tro att jobbar hårt iallafall, vilket du inte ens märker skillnaden på om du inte skulle göra det. För din hjärna lurar dig. Du vet inte ens vad jobba hårt är.
Alla har samma möjligheter!
Den hårda sanningen är att de flesta av oss har stora begränsningar, inte bara vart vi är födda, under vilka förutsättningar – som är en del av det, utan också rent genetiskt psykologiskt och genetiskt fysiologisk. Alla kommer inte göra underverk, alla kommer inte ha barn, vissa klarar kanske bara att leva.
Det som skiljer oss människor från andra djur är inte vår enorma självinsikt, utan att vi kan samarbeta och kommunicera. Två helt avgörande förmågor för att utveckla en civilisation.
Det är det som var vår magi. Människans väg från det enkla djuret till den moderna människan, allafall för oss modern. Skapandet av allt abstraktare system och extrem specialisering. Där idag allt är så komplicerat att inte en levande person förstår eller kan överblicka allt, eller knappt något. Hur bygger man egentligen alla delar till en modern mobiltelefon? Ingen vet. Ingen enskild person förstår.
Vi är så moderna att hela vår ekonomi och produktion av varor har blivit spekulation, gissningar och i många fall önskedrömmar. Lever på hoppet. Men vi vet inte. Och ingen enskild förstår.
Varför löser man inte ekonomin?
Varför löser man inte kriminalitet?
Varför löser man inte beroende?
Varför löser man inte hemlöshet?
Varför är inte alla hälsosamma?
Svaret är enkelt, för man förstår inte vad det är. Och även om man kunde förstå det är då nästa fråga om man skulle vilja göra något åt det. Vilket jag inte tror man skulle.
Trots allt detta så låtsas vi, och spelar med i systemet vi varit en del av att bygga. Det är viktigt låtsas och spela med eftersom vi är fysiska varelser som vill ha mat, tak över huvudet och kunna delta i sociala samspel. Alla saker som vi människor behöver och vill ha. Viktiga saker.
Kom du hela vägen hit? Grattis!
Jonas Wahlin, Opinionsbildning utan mål