Publicerad av ”Space, the final frontier” säger Piccard, kapten på forskningsrymdskeppet Enterprise i serien ’Star Trek – the next generation”. Rymden, den sista eller senaste platsen att utforska. Och utforska ska vi, men det är en bit kvar tills dess, och flera problem återstår att lösa.
Sedan mitten av 1900-talet har människan haft ambitioner att besöka den övre delen av stratosfären och längre bort, det vi kallar rymden. Den internationella rymdstationen ISS är del av ett internationellt samarbete mellan USA, Ryssland, Canada, Japan samt ett antal europeiska länder. Den har sedan dess första modul sköts upp 1998 fungerat som ett laboratorium och en del av forskningen testar rymden och tyngdlöshetens påverkan på människokroppen.
Mark Kelly och Scott Kelly är amerikanska astronauter delaktiga i flertalet rymduppdrag, de är också identiska tvillingar. Detta visade sig vara otroligt värdefullt då man 2015 genomförde en 1 år lång studie av långtidseffekterna av låg gravitation. Scott var under 1 år på ISS och hans bror Mark agerade kontrollgrupp på jorden. Under perioden så gjorde de samma regelbundna undersökningar och samlade in prover, för att kunna jämföra. De direkta effekter man kunde bedöma efter Scotts rymdvistelse var att hans gener började förändras, speciellt en del av kromosomerna. Immunförsvaret var under hela resan högaktivt och när han var tillbaka verkade också de kognitiva förmågorna ha sänkts.
Under en rymdvistelse måste astronauterna träna flera timmar varje dag, detta är för att utan gravitationen så aktiveras inte musklerna, istället börjar de förtvina. Skelettet saknar belastning vilket leder till att benen blir ihåliga.
De fysiska påfrestningarna är ett problem, men det är inte det enda problemet med rymdresor. Om människan ska kolonisera rymden så krävs det att vi löser följande 4 problem.
1. Först och främst måste det finnas en tillräckligt stor opinion att vilja, för att kunna finansiera utveckling och byggnation av teknik som krävs. De två huvudargumenten är överlevnad och ekonomiska incitament.
Grundaren av SpaceX, Elon Musk menar att en permanent bas på Mars är nödvändig då det blir mycket svårare för människan att utrotas, oavsett om det sker genom kärnvapenkrig eller en asteroid så finns en ’back-up’.
Planer på att utvinna värdefulla ämnen från asteroider eller kometer skulle kunna öka privat finansiering och öka hastigheten för en rymdkolonisation.
2. Priset för att komma upp i yttre stratosfären där Iss 408km upp faller i sin bana runt jorden, är högt. Cirka 25000kr per kilo. Priset inkluderar engångsraketer, men bränslet står för den största kostnaden. Längre resor kräver mer bränsle och helt andra tekniska lösningar.
En lösning förr att få ner priset per kilo är att bygga en rymdhiss. En rymdhiss är ungefär som det låter, en hiss till rymden. Den fungerar genom att ett större föremål byggs i rymden i en fast fallbana runt jorden, till den fästs en elastisk lina som sträcker sig hela vägen ner till jorden. På den linan kan en kapsel (med människor och material) färdas upp.
3. Människan är inte anpassad till ett liv i rymden.Förutom det uppenbara att det inte finns någon luft så skulle avsaknad av gravitation under en resa till mars göra oss väldigt svaga vilket kan hindra oss från att utforska planeten till fots. Samt bidra till andra andra fysiska åkommor. Men innan man landar på den röda planeten så kommer astronauterna under resan utsättas för höga doser av joniserad strålning. En strålning vi på jorden är skyddade emot av jordens magnetfält.
Det finns lösningar för att artificiellt skapa gravitation, men dessa är inte testade i rymden. Strålning kan också lösas, genom en bly eller vattensköld. Men båda lösningar är väldigt tunga, och därför dyra.
4. Om resan går till Mars, hur överlever man där? National Geographics serie ’Mars’ varvar intervjuer med olika forskare som får ge sin syn på de olika svårigheter såväl som möjligheter med resor dit, med en filmatiserad resa. Ett av problemen de första resenärerna möter är strålningen, eftersom mars inte har något skyddande magnetfält. Lösningen blev att bygga själva huvudbasen i en grotta som hade skapats av ett vulkanutbrott tidigare i mars historia. Boplats är en sak, dessutom måste all mat astronauterna ska äta odlas på planeten och tillgången till vatten i någon form är vital. Extremt svåra förutsättningar, 56 miljoner km bort.
Men, kanske du då tänker, varför ska vi kolonisera Mars eller rymden? Målet som med all mänsklig verksamhet är att utvinna råvaror för att kunna tillverka varor och skapa förutsättningar för vår egna överlevnad och välstånd.
Eller som John F. Kennedy sa 1962 vid starten av Apollo-programmet: ”We choose to go to the Moon .. not because they are easy, but because they are hard.”
Jonas Wahlin
Opinionsbildare
Svensk opinionsbildning i Universumklass
Källa: https://www.imdb.com/title/tt0092455/
Källa: https://illvet.se/universum/rymdresor/har-kommer-varldens-forsta-rymdhiss
Källa: https://illvet.se/universum/solsystemet/solen/marsuppdrag-hotas-av-solen
Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Mars_(2016_TV_series)
Källa: https://spacecenter.org/exhibits-and-experiences/starship-gallery/kennedy-podium/